Fortsätt till huvudinnehåll

Aktieköp: Funcom

Sålde Funcom i Mars då jag trodde att aktien skulle gå kräftgång fram till release. Tyvärr hade jag fel och aktien steg från NOK 15.67, där jag sålde, till NOK 22-23. Igår den 7:e Maj, dagen innan släppet av Conan Exiles så gick aktien ner 8% som mest. Detta i samband med att alla nya recensioner (1000 av 15000) på steam hyllar spelet och hur långt det har kommit från sin tid i Early Access. Jag passade därför på att köpa 900 aktier till en aktiekurs på NOK 20.4. Bolaget utgör endast 4% av portföljen. I samband med lanseringen idag så steg aktien 10% på nyheten att bolaget har sålt 1 miljon exemplar av spelet under Early Access och jag valde att behålla hela innehavet. Försäljningssiffran innehåller bara försäljningar genom Steam samt till Xbox. Spelet släpps till PS4 idag.  Då kvaliteten på spelet har ökat markant så tror jag det kommer sälja bra givet att det är en riktigt populär genre. Konkurrerande spel som Ark, The Forest, Rust, Subnautica och 7 days to die har sålt

4. Vallgravar

Vallgravar

Ekonomisk vallgrav är ett uttryck som myntades av gudfadern av värdeinvestering, Warren Buffett. Vad är då en ekonomisk vallgrav?

Vi går tillbaka ända till medeltiden för att förstå vad en vallgrav var och vad den hade för funktion. Slott omgavs ofta av vallgravar för att skydda fästningen mot eventuella anstormande fiender. En vallgrav är en markfördjupning som ofta var vattenfylld och som omgav slottets murar. En bred vallgrav gjorde det väldigt svårt för fiender att närma sig slottet. En smal vallgrav erbjöd inte mycket i form av skydd och lämnade slottet sårbart mot en attack från fienden. Det är därför fördelaktigt att ha en bred vallgrav.


Warren Buffett använder sig av vallgravar som en metafor för hur väl ett bolag kan försvara sig mot konkurrenter. Om bolaget är slottet så är vallgraven dess uthålliga konkurrensfördelar. Föreställ dig ett enormt och imponerande slott som sträcker sig över alla andra slott i kungariket. Föreställ dig sedan att slottet saknar murar och vallgravar. Vad stoppar konkurrerande kungadömen från att storma slottet och ta över det? Därför letar Warren Buffett efter ekonomiska slott med ogenomträngliga vallgravar.


"In business, I look for economic castles protected by unbreachable moats."

-Warren Buffett

Det är därför väldigt viktigt att hitta bolag som har breda vallgravar. Ett bolags vallgravar är rent praktiskt dess förmåga att behålla dess konkurrensfördelar gentemot konkurrerande bolag för att försvara bolagets marknadsandelar och långsiktiga lönsamhet. Vallgravar är inget annat än väldigt starka och uthålliga konkurrensfördelar. Jag tänkte belysa några av de vanligaste konkurrensfördelarna som bolag avnjuter idag.



  • Economies of scale, low cost advantage eller stordriftsfördel
    Economies of scale eller stordriftsfördelar innebär att ett bolag opererar på en sån stor skala att de kan pressa priserna enbart på grund av det. Anta att du äger ett bageri och din primära intäktskälla kommer från försäljning av vitt bröd. Varje morgon köper du vetemjöl för att sedan bege dig till bageriet för att baka brödet. Du inser rätt snabbt att du kan höja din lönsamhet om du köper in stora kvantiteter av vetemjöl. Grossisten som säljer mjöl till dig ger dig en rabatt om du köper stora mängder och du kan därmed sänka din råvarukostnad med 20 procent och du sparar in pengar i och med att du inte behöver åka till grossisten lika ofta. Detta gör att du kan sälja brödet billigare än dina konkurrenter och detta är på grund av konkurrensfördelen du åtnjuter, stordriftsfördelen. Den stora volymen bröd du säljer gör det möjligt för dig att förhandla ner råvarupriserna. Exempel på bolag som besitter denna konkurrensfördel är till exempel Wal-Mart eller Dell.
  • Immateriella tillgångar såsom Goodwill eller Intellectual Property
    Ett starkt varumärke är en immateriell tillgång i och med att det är någonting man inte kan ta på. Det kan vara svårt att sätta ett värde på goodwill/varumärke eller Intellectual Property men det kan vara väldigt starka vallgravar. Anta att du har lyckats expandera ditt bageri till flera bagerier runt om i staden. Ditt bageri syns lite överallt och du har fått ett väldigt bra rykte inom branschen och bland människor i allmänhet. Kvaliteten på ditt bröd upplevs av många att vara väldigt bra och det gör att ditt bageri numera är ett starkt varumärke. Ditt varumärke gör att du kan sälja bröd till ett pris som är högre än konkurrenternas. Du kan ta ut ett pris som är högre än konkurrenterna för att människor är villiga att betala denna premie för dina produkter på grund av ditt starka varumärke eller Goodwill.

    Exempel på bolag som har ett starkt varumärke/goodwill är Coca-Cola, Gillette och Colgate. Om du står i affären och ska köpa cola, rakblad och tandkräm är chansen väldigt stor att du väljer dessa varumärken för att du vet att kvaliteten på dessa produkter är bra och du gillar varumärket.
  • Höga "Switching Costs"
    Switching Costs är den kostnad en konsument åsamkar sig av att byta produkt, leverantör eller varumärke. Kostnaden är oftast monetär men kan också vara en kostnad i form av tid eller ansträngning. I vissa fall kan det innebära stora risker att byta produkt, leverantör eller varumärke, vilket kan leda till förlust av kunder och stora avbrott i verksamheten. Det är alltså en stark konkurrensfördel och en vallgrav om ett bolags affärsmodell innebär att kunden drar på sig höga Switching Costs om denne bestämmer sig för att byta. Om vi återigen tar bageriet som exempel. Ett café använder sig uteslutande av dig som leverantör av bröd, de beslutar sig för att byta bageri då de kan sänka inköpspriset på bröd. De köper bröd som de sedan förädlar och gör mackor av vilka de sedan säljer vidare till slutkunden. Bytet från ditt bageri till det konkurrerande innebär kortsiktiga administrativa kostnader och de riskerar även att mackorna som de säljer till kunderna inte håller samma kvalitet.

    Ett exempel från det verkliga livet är Microsoft. Ett företag som använder sig uteslutande av Windows och Microsoft Office åsamkar sig väldigt höga Switching Costs om de beslutar sig för att använda Linux eller Mac OS. För det första måste de köpa in nya datorer om de beslutar sig för att använda sig av Mac OS och sedan måste hela personalstyrkan utbildas i det nya operativsystemet och andra programvaror. Risken är också att verksamheten inte kommer att vara lika effektiv under en lång period efter bytet.
  • Immateriella tillgångar i form av Patent
    Patent är en ganska självförklarande konkurrensfördel. Anta att du utvecklar och patenterar en specifik brödbakningsmetod som gör att du kan reducera tiden från ax till limpa (bokstavligen) och dessutom göra brödet nyttigare än konkurrenteras. Du kan då producera större volymer än konkurrenterna och ha en högre lönsamhet samt sälja en produkt av högre kvalitet. Detta gör att du får ett teknologiskt försprång mot marknaden och att du kan ta ut ett högre försäljningspris.

    Ett mer logiskt och enkelt exempel är läkemedelsbolag. Pfizer hade till exempel ett patent på Sildenafil som de sedan sålde under namnet Viagra. Drogen blev patenterad under 1996 och började säljas 1998. Deras patent slutade gälla i många stora marknaden under 2013 men under perioden 1998 till och med 2013 hade de därför ensamrätt på att sälja drogen. Detta leder självklart till en riktigt stark konkurrensfördel då de kunde prissätta produkten väldigt fritt då de inte hade någon konkurrens.
  • Nätverkseffekt
    Nätverkseffekt innebär att värdet av en produkt eller tjänst ökar i takt med att användarbasen ökar. Ett väldigt bra exempel på detta är eBay. Fler säljare innebär att det finns mer saker till salu vilket i sin tur lockar fler köpare. Många köpare gör det mer lukrativt att sälja saker på eBay och det lockar i sin tur fler säljare. Det bildas därför en positiv spiral som förstärker verksamheten, produkten eller tjänsten i takt med att användarbasen ökar. Ett annat exempel är Netflix. Fler abonnenter bidrar till högre intäkter vilket bidrar till bättre content i form av serier och filmer som sedan i slutändan lockar in ännu fler abonnenter. 

Ett annat sett att se på konkurrensfördelar är Porters femkraftsmodell. Det är en modell som utvecklades av Michael Porter och beskriver de fem krafter som han ansåg påverkar marknadsdynamiken i en bransch. Porters femkraftsmodell används främst för att identifiera hur konkurrensutsatt eller attraktiv en marknad är. Därför kan det vara bra att titta på modellen och reflektera över hur bolaget i fråga är positionerat i branschen utifrån dessa kriterier. Ett bolag som är starkt positionerat i alla fem kategorier har starka vallgravar.



  1. Kunders förhandlingsstyrka
    Kundernas förhandlingsstyrka ökar när det finns många bolag att köpa från och minskar när det finns få bolag att köpa från (utbud och efterfrågan). Beror också på hur bra "pricing power" bolaget har. När kunderna är känsliga för prisändringar kan de sätta press på bolaget att sänka priserna. Coca-Cola har till exempel utmärkt "pricing power". Kunderna bryr sig inte om bolaget höjer priset med 5 procent (de märker nog knappt det). En till faktor som påverkar om kunden har en hög eller låg förhandligsstyrka är om "switching costs" är låg eller hög. En hög "switching cost" innebär att det är dyrt att byta till en annan vara/tjänst och därmed har man låst in kunden.

    Ett exempel kan vara att man är bunden i ett abonnemang och att det kostar att ta sig ut. Ett annat exempel är Microsoft, det är väldigt dyrt för företag som i flera år har använt sig av Windows och Office-paketet att byta till en annan mjukvara. Därmed kan Microsoft höja priset utan att riskera att kunder lättvindigt byter leverantör.
  2. Leverantörers förhandlingsstyrka
    Underleverantörer kan ha mer eller mindre makt över bolaget beroende på flertalet faktorer. Äger du ett bageri som bakar ett speciellt rågbröd vilket kräver ett unikt mjöl som bara en leverantör råkar sälja. Ja då har den leverantören ganska stor förhandlingsstyrka. De kan då välja att höja priset på råvaran och bolaget måste gladeligen betala.
  3. Substitut för varan/tjänsten
    Kan varan lätt bytas ut mot ett billigare alternativ så leder det till att "pricing power" sänks och att lönsamheten minskar. Ett exempel är att kameror i mobilen minskar behovet av att köpa vanliga kameror. Eller att smör kan ersättas av margarin. Pepsi iställer för Coca-Cola.
  4. Konkurrens från nya aktörer
    Denna punkt är enligt mig en av de viktigaste. Svårighetsgraden för en ny aktör att äntra marknaden beror på hur stor inträdesbarriären är. Några faktorer som påverkar inträdesbarriärer är economies of scale, switching costs, patent, kunders lojalitet, reguleringar och starka varumärken. Det är i princip omöjligt att starta ett nytt Wal-Mart. Kräver hundratals miljarder för att bygga upp infrastukturen som krävs för att åstadkomma nivån av economies of scale som Wal-Mart avnjuter. Det är en för osexig bransch för att en entrepenör likt Elon Musk skall ge sig in i den.
  5. Konkurrens mellan befintliga aktörer
    Det som är viktigt när det kommer till den här faktorn är hur många konkurrenter bolaget har och hur duktiga konkurrenterna är. I en optimal värld vill man äga ett företag som i princip har ett monopol, oligopol eller ett duopol.


Sammanfattning

Som värdeinvesterare har vi oftast en lång tidshorisont när det kommer till investeringar. Ett bolags vallgravar avgör i mångt och mycket om bolaget kommer att fortsätta vara konkurrenskraftigt om 5. 10 eller 20 år i framtiden. Det är ingen slump att Buffett anser att vallgravar är en av de viktigaste investeringskriterierna hos ett bolag. Det är väldigt viktigt att ett bolag har starka konkurrensfördelar eller vallgravar för att jag ska överväga en investering i bolaget. Vallgravar är mer av ett mjukt värde och går därför inte att räkna på utan det handlar mer om att reflektera kring hur bolaget är positionerat i branschen och vilka dess konkurrensfördelar är. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Spreadsheet för aktieanalyser

Har skapat ett spreadsheet för att automatisera så mycket som möjligt av mina aktieanalyser. Genom att fylla i information ifrån finansiella rapporter så räknas flera nyckeltal ut automatiskt och if-satser jämför värdet av nyckeltalen mot Grahams krav och returnerar ett "JA" eller "NEJ". Om du mot förmodan inte vet vilka kriterier jag pratar om eller om du vill lära dig mer om dem så kan du läsa det här . Det går väldigt fort att hitta den finansiella datan i bolagens balansräkningar så en analys går ganska snabbt att göra. Har skapat ett exempel där jag använde Hennes & Maurtiz (HM B) som referens. Har även lagt till formler för ROC (Return on Capital) och EY (Earnings Yield). Kommer göra en analys av H&M baserat på detta spreadsheetet framöver. För dom som är intresserade av kolla på ingående formler så finns det att se här: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1FlXZtffx-tOCgEpPC-G9wR209LFAW7n2PogexIVHP70/edit?usp=sharing Kom gärna med feedba

Kvartalsrapport Q1-2018: Apple

Apple rapporterade resultatet för det andra kvartalet den första Maj (Brutet räkenskapsår) och resultatet var imponerande. Det är otroligt hur bolaget kan växa så snabbt trots sin storlek och varje år är det samma visa. Analytikerna säger att iPhones säljer dåligt och att de tappar marknadsandelar i Asien. Som vanligt så motbevisades de av världens största bolag. Några av höjdpunkterna från rapporten. Omsättningen uppgick till USD 61.1 miljarder, en ökning med 16%. Vinst per aktie uppgick till USD 2.73, en ökning med 30%. 52.2 miljoner iPhones sålda. iPhone X var den mest sålda telefonen varje vecka under kvartalet. Omsättningen från "Services" ökade med 31%. Omsättningen från "Other Products" ökade med 38%. Omsättningen i Kina och Japan växte med 20%. USD 100 miljarder i aktieåterköp (11.5% av utstående aktierna). 100 miljoner nya services användare. Högre ASP på grund av en större mix av premiumtelefonen iPhone X. Men det som var imponerar så stort

LeoVegas: Försöker tämja lejonet

Bra lägen kommer sällan och detta känns som ett riktigt bra läge. Får samma känsla som när Catena Media gick ner till runt 70 kronor och även då passade jag på att öka i ett bolag som jag tyckte var oförtjänt billigt. Anledningen till varför LeoVegas börsvärde har sjunkit så mycket är oklart, det kan bero på att Handelsbanken plötsligt insett att Sverige skall reglera spelbranschen. De sänkte därmed riktkursen på LeoVegas. Det komiska är dock att deras riktkurs sänktes från 119 till 102 kronor per aktie. Så det bör inte vara anledningen till kursfallet. Men vem vet, många småsparare kanske bara läste första stycket. LeoVegas är den snabbast växande speloperatören utav de större aktörerna. De är extremt duktiga på att konvertera marknadsföringskostnader till FDC (Deponerade kunder) och deras plattform är inte anpassad för mobilt användande utan den är utvecklad för detta från grunden. Mobilt spelande växer snabbare än spelmarknaden som helhet. Som många redan har påpekat så ser